Det finns två yrken som jag ABSOLUT inte...

 ...skulle kunna ha. (det finns säkert fler)

Det första är ninja och det andra är inbrottstjuv. Jag ser mej själv ändå som en smidig och tystlåten person (här kommer det många åsikter som säger motsatsen).

I onsdags när jag gick från jobbet upptäckte jag att jag glömt hus- och bilnyckeln på jobbet. Men jag skulle ju ändå inte köra någon bil på onsdagskvällen, så den fick ligga kvar där. 

                                                   

När jag vaknade på torsdagsmorgonen så kände jag mej inte alls kry! Ont i huvudet, täppt i näsan, febrig och ont i halsen och kroppen.  Ringde in och sjukskrev mej. Och det var ett bra beslut; jag hade 38 graders feber och sov nästintill hela dagen. På fredagen var jag tvungen att ta ett Covid test för jag kände mej sjukare nu än när jag fick Covid. Men det visade negativt och så kom tanken tillbaka på hus- och bilnyckeln som låg kvar på jobbet. Jag var ju bara tvungen att hämta dem innan helgen. Kom på den briljanta idén att smyga mej in, bakvägen, så jag inte skulle träffa på, varken personal eller elever. 

Sagt och gjort. Vid 15-tiden, när de flesta hade gått tänkte jag att nu, NU är en bra tid att smyga mej in och hämta mina nycklar. Men jag hann knappt in på skolgården förrän jag hörde:

- Suss! Titta där är Suss! Hej Suss! Var har du varit? Är du sjuk?!

Jag vinkade till barnen och smög vidare. In i skolan. Jag hade ca 20 steg från det jag öppnade ytterdörren tills jag kunde ta mina nycklar. 

Jag kan säga dej, att under dessa 20 steg träffade jag på två snopna, frågande kollegor och en massa barn.

Så NEJ, någon smygande ninja kommer jag aldrig bli!

Kul att du tittade in!