Hmmmm...

...OK. Det gäller alltså att fatta beslut...

Tro vad det ska vara.

 

♫ ♫ ♫♪♫ Hej mitt vinterland...

...nu är jag här. ♫ ♫ ♫♪♫

 

Må snön stanna nu så det inte blir så geggigt igen...



Måndag...

...och saknaden är enorm.

Men först måste jag ju berätta vad vi gjorde i lördags:
Då var det nämligen "halv åtta hos mej" och änglarna skulle komma på middag.

Jag fick en underbar fin present av dem:

Mina tre underbara änglasystrar förevigade i en blomkruka.

 

Välkomsdrink:

Rosa bubbel är aldrig fel.

Förrätt:
 

Bruschetta, så gott och så enkelt. Varför äter man inte det oftare?

 

Varmrätt:

 

Färsk pasta, fläskfilé med champinjonsås.

 

Efterrätt:

 

Ananaspaj med grädde/cream fraichvisp.

 

Sen var vi på banan igen!

 Speldjävulen pockade på, så sällskapsspelen plockades fram.

Först spelade vi Med andra ord.

Gissa vem som vann? Gissa vem som vann?! Gissa vem som vann??!!

En ledtråd: INTE syster iaf!

 

 

Lite mycket senare på kvällen kom Så det kan låta fram.

Nu blev det spännande. HUR spelade man? Hur var reglerna? FANNS det regler? Skulle plupparna vara PÅ planen eller i hörnen? Skulle man ha samma färg på plupparna? Vad skulle man med tärningen till?

Men vi fixade det; vi gjorde upp reglerna allt eftersom...

 

 

Gissa vilket ord det här är:

 

Ja, just det! BAKOM var ordet...♫♪♫ BAKOM mina solglasögon ♫♪♫

 

Men allting har en ände, fast korven den har två söndagen kom och det var dags för goa Afrodite att åka hem igen, hem till Skåneland.

Många tårar och många kramar blev det, innan hon klev på flyget. Men det är bara ett litet kort avsked...vi kommer att träffas snart igen. Mycket snart...DET har vi bestämt!

 

(tyvärr så saknas en av "änglasystern" på bilden, hon kunde inte följa med till flyget men hon fanns med oss i den varma kramen)

 





Änglar...

...finns dom?
Svaret kommer i slutet av inlägget.

Igår så fick vår käre skånske vän ÄNTLIGEN bevittna att vi faktiskt har ett eget litet, ja, kanske då ett "micro Ullared", här i Ö-vik.

 

Hon blev helt hänförd...tror vi. (alla som bor i omkretsen inom bilavstånd vet hur litet Strömsknallen är)
Och efter en lång (?) shoppingtur vad smakar inte bättre än en god måltid. Vi hade beställt bord på den legentariska restaurangen Röde Orm. En av de äldsta restauranger som finns i Ö-vik men de har de bästa av de bästa personal som man kan tänka sig. Och sen att maten var helt gudomligt god, gjorde ju inte saken det sämre.

 

När vi kom fanns de några fler gäster men vi jobbade snabbt på att bli ensamma i lokalen.

Jag tror det var vid detta tillfälle vi ringde en annan bloggvänn...

 

 

Kan du tänka dej vilket kackel det var?!

Men efter en supergod varmrätt, bestående av pepparstek, rödvinssås och klyftpotatis...

 

 

...så krävdes det en god efterrätt:

 

Sorry...nu blev det fel bild...

Den här skulle det vara:

 

 

...chokladmousse med bär i någon slags likör. Supergott!

Men än var inte kvällen slut! Vi var mätta och nästan belåtna men nog skulle vi kunna stänga ett ställe till...?!

 

(bilden är tagen av en av de underbara i personalen som själv erbjöd sig att ta foto!)

 

Jajamensan! Vi fortsatte vår tjejkväll till en lokal pub. Och skrämde, även där, bort de sista av gästerna så vi fick lokalen helt för oss själva.

Kan du tänka dej; en pub helt för dej själv, du kan önska vilken musik du vill. Och det kan jag tala om, att det gjorde vi! Vi dansade, drack gott, skrattade, grät, dansade igen, sjöng och hade det väldigt trevligt.

 

 

Iväntan på "taxin" så var vi ju bara tvungna att göra snöänglar, så där barnsligt roligt,( eller var det bara för bloggen?) i årets första snö:

 

 

Så för att återkomma till frågan: Änglar finns dom?

Här kommer svaret på frågan:

JA!

Jag tillbringade en underbar kväll tillsammans med några av dem i kväll...

 

 

 

 

 

 

Vad gjorde vi...

..igår?
Jo, vi gjorde oss en utflykt till Skallberget och den berömda Skallbergsskrevan som är är 70 m lång, som mest ca 24 m djup och det unika grottsystemet.
Skallberget reser sig 260 meter över havet och utsikten där uppe är enastående.

Det mest imponerande är att tänka att havsnivån har legat jämt med grottorna...eller är det tvärtom? Ska jag säga att grottorna har legat vid havsnivån? Landhöjningen här i Höga kusten är fascinerande.
I början var landhöjningshastigheten 10-15 m per 100 år. Nuvarande landhöjningshastighet i området är ca 0,8 m per 100 år, dvs. 8 mm per år och den avtar successivt.

Men man ska ju ta sig upp dit också...

Shit...ska vi uppför där?

 

Uppför? Vänta bara. Det blir brantare.

 

Det finns även en minigolfbana där om man har lust att spela. Men banorna har varit med ett antal år.

 

 

Syster och Afrodite står och dividerar om de verkligen ska ner i skrevan.

(eller så försöker de bredda den)

 

Modiga, modiga Afrodite! Här är hon på väg ner. Syster står längre ner och väntar på henne.

Jag? Om inte jag gick ner? Nä...någon var ju tvungen att hålla koll på väskorna!

 

 

Sen blev de alldelens galna. Kröp ner och kom fram ur alla skrymslen och vrår.

Tur för dem att de hade en väskväktare!

Vill ni se mer bilder från skrevan, fotade nerifrån, så får ni titta in till syster eller Afrodite för som sagt, jag vaktade väskorna så jag kunde inte fota innifrån skrevan... *host, host, himlar lite med ögonen*

 

 

Efter grottutforskningen så satt det gott med gofika som syster hade med sig.

 

 

Tre glada och nöjda jäntor:

 

 

Och naturligtvis så måste jag få bjuda på en typisk Afroditepose:

 

 

Vad vi ska göra i dag, det berättar jag i morgon!

(fredagsfräckisen utgår denna vecka. Jag tror inte du orkar läsa mer...)

 

♫ ♫ ♫♪♫ Nu blir det fredagsmys ♫ ♫ ♫♪♫

 

 

Så äntligen landade...

...vår Skånske Afrodite på Norrländs mark.

Syster var och hämtade upp henne på flygplatsen men eftersom jag jobbade så hade jag ingen möjlighet att åka med men hade så gärna velat det. Men jag var med på ett litet sätt ändå:
Jag hade nämligen spelat in en liten video som syster spelade upp för Afrodite. Så visst kan man väl nästan säga att jag var med...

Kvällen spenderades hemma hos syster med god mat och dryck:

 

Som du ser så hade syster tagit fram finporslinet, kvällen till ära.

 

 

Efter en stund så slöt även Carina upp.

 

 

Bartendern skötte sitt jobb utmärkt. Han blandade så goda drinkar till oss.

 

 

Du kan ju bara föreställa dej hur vi fnissade, skrattade, flamsade och hade oss.

Och vi fick en riktig fin pik av D:

 

Oj, är klockan redan SÅ mycket....

 

Tack brudar för en underbar kväll!

Vad vi gjorde i dag, det berättar jag i morgon...

 

 

 

 

 

Dagen till ära...

...så är dagens text lila!
Såg du det?!
Varför, undrar du säkert.
Jo, för i dag så kommer vår käre (blogg)vän Afrodite till Norrland. Igen, ska jag tillägga.

Hon var här sommaren 2011 och i somras var vi ner en sväng till henne , till Skåneland, 137 mil enkel väg,  och hennes underbara familj och lila är hennes favvofärg. Därav färgvalet av text i dag.

Hoppas att hon känner sig supervarmt välkommen (till kalla, mörka Norrland) även denna gång. (fast när hon var uppe sist var det ljust dygnet runt...)
Trots att jag inte kan vara med att ta emot henne vid flyget idag (ja...inte fysiskt men jag kommer att vara där, på ett eller annat sätt. Förklarar, ev. visar mer i morgon!)

Nu ska jag bara jobba färdigt, hoppa in i duschen och ev. byta till "finkläder" sen så väntar fyra underbara dagar tillsammans med de goaste, goaste vänner och så syster förståts - någonstans mellan Husum och "Stan"!

Så sorry alla goa bloggare om jag inte har kommenterat hos er men jag har läst era bloggar men haft fullt upp att * ävles och fixa inför Skånebrundens återkomst.
 
*ävles = göra sig till, göra sig för, jobba lite extra, anstränga sig.

Som jag längtar.....

Mitt nya Lypsyl...

...reducerar fina linjer. Undrar om man kan använda den runt ögonen också, till kråksparkarna?
Fast naturlig volym kanske man inte vill ha under ögonen...





Måndag...

 

...ja....det är väl bara att bita i det sura äpplet och gilla läget.