...nog att känna min begränsning.
Jag brukar alltid plantera både tomater, sallad och en massa frön och blommor i min trädgård men i vårast insåg jag att
OM Kiara blir parad,
OM hon blir dräktig,
OM det blir valpar så kommer jag inte att ha tid för mina växter.
Ja, ja och sen att alla mina pelargoner dött under vintervilan gjorde väl sitt till att jag beslutade att inte göra stora kraftansträngningar med grönskan i år.
Men hur det än är så kan
jag
inte vara utan jordgubbarna. Jordgubbslandet har jag iaf skött om och nu finns där en massa gubbar som väntar på att bli mogna....
OM nu inte jag hade haft valpar vill säga! De bara älskar att kuta omkring i jordgubbslandet och gräva!
Men jag kan kanske få jordgubbssylt direkt på plantorna?! Det ser ut som en krigsson där just nu...
Och sen har jag väldigt svårt för att vara utan blommor på altanen...Och trots att mina
pelargoner inte överlevde vintervilan så har jag, på något konstigt sätt, altan full med blommor!
Och ett finger med i spelet har min underbara bloggvän
Marie! Hon som var så gullig och kom och överraskade mej med
två skott i vårast.
Ja, just det...Änglatrumpeten kan jag ju inte heller vara utan...Men i år har den inte alls vuxit som den gjort tidigare år...
Sen är det ju bara så ljuvligt att ha lavendel som man kan dra fingrarna igenom och känna den ljuvliga doften...
Och för att inte tala om luktärtorna som bara är ett måste!
Likaså med örtkryddor, både timjan och oregano trängs i en kruka...
Ja, hur var det nu med mitt kloka beslut om att inte ha några växter? Ja, men man kan väl få ändra sig lite?!
För hur det nu än är så är det ju bara så härligt med att få gräva lite i jorden.
Fråga bara mina hundar!!!