Sidor

torsdag 23 december 2010

En dag kvar..

...till julaftonen och hundpromenaden uteblir i dag.






23/12 Sjugotredje "luckan":

Fråga: Vad är det största du varit med om i ditt liv förutom barnafödslar, hittat mannen och de fina jyckarna och släkten och vännerna ...ja du vet säkert vad jag efterfrågar. Så vad är det du upplevt som slår allt annat?
Svar: Eftersom jag inte får välja något av ovanstående så har jag tänk till...!
Det pendlar mellan två (tre!) händelser....
Vilken av dem ska jag ta?
Ett (två) av dem är en tragisk och det andra en fantastiskt upplevelse.
Nu är det min blogg och jag väljer...
BÅDA (alla tre):

Det första och tragiska är när mina två barn drabbades av diabetes.
Min (vår!) son fick denna livslånga sjukdom vid 2-års ålder, -92. Jag var höggravid och min man var bortrest på långväga jobb.
Min (vår!) dotter drabbades även hon av den sjukdomen när hon var 4 år, -96.
(jag har än idag svårt att fatta att vi klarade av det!)
-------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Det andra (eller tredje om du så vill) är när jag fick vara med om en fantastisk upplevelse när en av mina hundar föddes!
Jag var hos uppfödaren hela kvällen när det hade börjat men det hände ingenting.
Så jag åkte hem för att sova. (jag bor två minuter från henne!)
Sov ganska oroligt hela natten, åkte för att kolla till händelseförloppet på morgonen.
Där satt vi och tittade på varann i flera timmar.
Jag hade en klipptid kl.12.00 och kramade om tiken  och viskade i hennes öra:
-Håll dej till kl.13.00 för då är jag klar!
Vet du vad som hände!
När jag var klar hos frissan ringde jag uppfödaren och kollade till läget...
-Nu får du nog komma! Hon har börjat krysta!
Jag var där i en grisblink och när jag satte mej på golvet så tittade tiken på mej och suckade. Tog ett djupt andetag och krystade ut den första valpen!!!!! (ja, i stora drag, så upplevde jag det iaf)

Det var inte "min" tik som föddes då men hon kom strax efter.
Och redan när jag såg henne, i denna kletiga, kladdiga situation, så visste jag;
Henne ska jag ha! HON är min!

Tack  för att jag fick vara med om denna upplevelse!

16 kommentarer:

Anonym sa...

En annan stor händelse var väl när du fick se Noice och inte syrran ;-)

ansepanse sa...

vilka upplevelser, att se sina barn få diabetes i så låg ålder måste vara fruktansvärt
ha det gott - kramar

Fina Frun sa...

Önskar dig en fin jul!
Kram/Fina Frun

Semester & Mat sa...

Alltid jobbigt med sjukdomar. Men diabetes har det ju blivit väldig utveckling med. Förut var det sprutor, nu är det pennor. Även lättare att kolla blodsockret själv.
Min mamma har diabetes. Men det är säkerligen mycket jobbigare för barn att ha denna sjukdom, för att inte tala om för deras föräldrar.
Ni gör det bra!

Ha en fin dag!

Quila o Ronja sa...

Tänk vad mycket man kan klara av ändå. Sjukdomar är aldrig trevligt.
Ang. födseln....vilken härlig händelse. Fantastiskt.

Ha nu en riktigt skön och lugn Jul
Kramar
Susanne

Mita sa...

Jobbigt när ens små barn får diabetes,förstår att det kändes traumatiskt.
Att se ett nytt litet liv födas vilken underbar känsla det måste varit.
Har ni så j-a kallt hos er? Jisses!
Då skulle Peppe pinka pottan,hi,hi...
Önskar er en riktigt GOD JUL,
Varma kramar!

Sanna sa...

En riktigt GOD JUL önskar jag dig, familjen och hundarna.
Kram/Sanna

Sus sa...

Ja, jag vet att det är ett evigt"meckande" med diabetes...fången i en kropp i behov av ständig koll. Minskad frihet, färre impulshandligar.
Häftigt att bli "kallad" till en vovvefödsel och till DIN vovvefödsel:)
God Jul
&
Kraaaaaaam

Carina Sjölund sa...

Jag hoppade över promenaden idag oxå, skickade barnen i stället :)
Kram och God Jul!

Helene sa...

En riktigt GOD JUL till dig !!
Kram Helene.

Krönikören sa...

Tittar bara in för att önska dig en God Jul!
Kram

Mia systeryster sa...

Fruktansvärt jobbigt när ens barn blir sjuka, förstår att det var/är hemskt!
Vilken underbar upplevelse med din hund=D
Önskar dig en riktigt God Jul!
Kram

Diana sa...

Oj, dubbel otur med diabetesen! Hoppas det går bra för dina barn och att sockret håller sig stabilt!
Coolt att ha varit med på vovvefödsel och att hon väntade på dig!

Paula sa...

Ha en mysig Julafton! Julkramar Paula

Miss Juni sa...

Underbart!
Ja, att vara med vid hundens födsel förstås - inte pärsen ni måste gått igenom vad gäller barnens diabetes...
Och ändå. Tänk så mycket man klarar. För att man MÅSTE, helt enkelt! Kram!

Bara Jag sa...

-27 är KALLT! Hade -30 på julafton och endast -7 på annandagen, lite skumt faktiskt!

Att vara med en tid som får valpar är fantastiskt! Var med när min hund för 15 år sedan föddes :-)

God fortsättning. Kram!