torsdag 22 april 2010

Fredag 23/4...Tår i mitt öga...


Det var med en skräckblandad förtjusning som jag vaknade i morse....
Min dotter kommer att åka till Afrika idag! (se tidigare inlägg)

Många tårar kommer att fällas idag...både glädjetårar men även tårar av oro...
Men nu är det bara två veckor som hon kommer att vara borta, istället för tre. En mindre att oroa sig...




Men tänk tanken att få se "The big five"...vilken upplevelse!

Det är ju ändå tur att det finns Facebook så man kan hålla kontakten dagligen...
vad gjorde man förr?
Skickade vykort som kom fram till mottagaren EFTER man kommit hem!

Det blir nog att både deppa & peppa i kväll...
Vad händer hos dej en fredag som denna?

Kram & nu är det äntligen FREDAG!

17 kommentarer:

Douglas Söderlind sa...

Ingen fara hon klarar sig

Camilla sa...

Gud vad kul för henne.
Äntligen!!
Hon kommer att ha det så jävla underbart och roligt.
Och när hon kommer hem och berättar hur roligt det var utomlands och du får se hur brun hon är så kommer du att ringa mig och säga:
- Ok,Camilla....Vi far!!!
Ha en bra dag och kram på dig!

Maria sa...

Önskar dig en underbar fredag !

Kram kram

pillan sa...

men det var väl bra nyheter ...toppen kul att hon kommer iväg!
Du får bara bita ihop helt enkelt..

kram och ha en bra fredag

Afrodite sa...

Åh, så härligt och vilken upplevelse! =) Förstår dock dina blandade känslor...som precis skickat sonen till Irland i tre veckor! Och jag säger bara "Thank God for mobilen och FB"! =)
Kram och fredag på dig!

FLOOSAN sa...

Va roligt för henne men ändå jobbigt för er!
oroa sig är ju det vi föräldrar gör bäst!
kram

Sussi sa...

Kul att dom äntligen kommer iväg. Även om dom har tappat en vecka!

Precis.. hur sjutton klarade man sig förr?? Utan alla tekniska prylar som finns nu. Där måste man ju verkligen säga att utvecklingen gått framåt :-)

Kramisar

Tigris Predikantan sa...

Två veckor går fort ... säger vissa!
:)

matte sa...

Låter jättekul ju! Vilken upplevelse!

Daniel sa...

Oj vilken upplevelse för henne. Hon klarar det.

Min syster jobbar som missionär/barnmorksa i etiopien. Och hon är borta 4 år!!! Kanske en gång kommer hon hem under den tiden. Så två veckor klarar du! ;)

Nynna sa...

Det blir ju toppen för henne =) Och du skriver ju här... =) jag menar, kan ju kännas skönt att skriva av sig litet om man är orolig.
En fredag som denna, ska jag hämta min dotter som varit bortrest på PRAO en vecka i Linköping. Har saknat henne med, men hon uppdaterade sin bloigg dagligen så man var ganska välinformerad om hur hon hade det och mådde. Din dotter kanske kan ha en reseblogg? =)

Eva sa...

Oj, ja då förstår jag att det känns lite oroligt. Men det kommer säkert gå bra. Jag tänkte faktiskt på sånt här häromdagen; att snart börjar min dotter ge sig ut och resa i världen. Och vad orolig jag ska bli!

Vad jag gör ikväll? Hmm, ja jag är så trist så jag jobbar över. Bor ju hos min mamma nu i väntan på att vi hittar en ny lya och - det är ingen höjdare. Min mamma är gammal och lite knepig. Så jag passar på att jobba in lite tid. I morgon ska jag tack och lov iväg på en utflykt. DET ser jag fram mot :-)

Kram,
Eva

Mona sa...

Två veckor kommer att gå så himla snabbt, men jag förstår dig...
Kram

Marie sa...

Som mamma förstår jag hur du känner, men tänk vilken upplevelse för henne.
Du vet hur fort veckorna rusar fram, så snart är hon hemma igen.
Kram till dig

Sus sa...

Så otroligt kul för henne:)
Och så otroligt oroligt för mamman :)
Min dotter var på gymnasiepraktik i Indien i en månad...is i magen...Jag säger bara is i magen :D
Ha det gott och fäll dina tårar närhelst du behöver det, det har vi mammor rätt till!

Kraaaaaaaaaaam

Mia systeryster sa...

Vad kul för henne, och vilken erfarenhet. Hon kommer att ha en toppentid, och växa med upplevelsen. Man kommer alltid att vara orolig för sina barn. KRam

cecce sa...

Antar att hon sett fram emot detta jättelänge och du får försöka glädjas för hennes skull.
Det kommer gå bra och två veckor går fort.
Sen kommer hon hem och har massor att berätta!

Kramar