...första dagen på det nya året!
Om 2023 var ett slitsamt år så tror jag, att 2024 kommer att bli minst lika slitsamt men jag/vi har mycket att se fram emot. B.la detta:
...livets efterrätt" sägs det. Jag hade svårt att förstå innebörden i detta innan jag/vi fick barnbarn. Men nu förstår jag och kan skriva under att SÅ är det! VERKLIGEN! PÅ riktigt!
Man får ta russinet ur kakan. Ta det gottaste ur vardagen eller på helgen, när det bara är mys, pyssel, önskemat mm mm.
.jpg)
Här kommer ett S-citat som jag fick till mej ikväll:
S: Mamma, min mage pirrar!
Mamman: jaså? Varför då?
S: Vad är det för dag i morgon?
Mamman: lördag...
S: ÅHHHH! Det är dagen jag ska till mormor och morfar, det är därför det pirrar i hela min mage! Den är liksom... helt LYCKLIG!
(Tilläggas ska att alla fyra barnbarn sov över förra helgen hos farmor/mormor & farfar/morfar.)
...kommer HÄR:
Det var en gång, för länge, länge sen, i ett samhälle långt, långt borta. I ett samhälle som hette The Gold meadow (Gullänget) där en flicka och en pojke fattat tycke för varandra. Flickan som hette Suss skulle imponera på sin Mr C och hade planer att tillaga den godaste maträtt han visste; fläsksås och potatis. Men Suss hade inte riktigt den erfarenheten i matlagningens ädla konst. Hon var dock bara 16 år. Men hon ville verkligen imponera på sin prins.
Hon visste att fläsksås och potatis skulle få Mr C på fall så hon gjorde sitt bästa. Hon stekte fläsket med lök. Tillsatte mjölk, svartpeppar och salt. Gjorde en toppredning på vatten och vetemjöl som gjorde såsen tjock.
De satte sig till dukat bord med tända ljus. Suss tänkte att nu, NU får jag den prins jag vill ha! Vägen till mannens hjärta går genom magen.
Hon väntade med spänning på ett litet utlåtande. Väntade medan Mr C smakade på maten. Han åt och åt. Sa inte ett ord. Då smakade även Suss på sin mat kreation.
Den var OÄTLIG!
Suss ropade högt: -Men sluta äta! Den är oätlig! Du kan inte äta detta!
-Jo, det var gott, svarade Mr C.
Suss hade gjort en fläsksås men bränt löken. (ALLA vet att bränd lök inte är gott) Redningen var inte tillräckligt kokt så den smakade bara mjöl. Så såsen smakade vidbränd lök och mjöl!
Men slutet gott, allting gott (utom den förbaskade misslyckade fläsksåsen). Suss fick sin prins och de levde lyckliga i alla deras dagar.
Ja, detta var en sann saga som kunde slutat riktigt illa om Mr C var kräsen. Men han har aldrig klagat på maten han fått. Varken förr eller senare. Han äter allt jag serverar.
Kul att du tittade in!
...och det innebär att skolbarnen är lediga men fritids är öppet för de som behöver.
Jag kände att jag behövde lite ledighet så jag tog ledigt torsdag och fredag. Eller ledigt och ledigt? Det beror hur man ser på det. Jag ÄLSKAR att laga mat så det var det jag gjorde i dagarna två. Vi hade ju Mr C som firade sin 60 årsdag på fredagen så jag ville bunkra upp med lite mat som vi kunde bjuda på.
Soppan blev en succé! Det var ju ändå november och man vill ju ha lite varm mat också, inte bara kall mat.
...var jag tvungen att skriva men helst skulle jag velat skriva: Jävlar i mej! Vart tar dagarna och livet vägen?
Består livet av att äta, skita, sova och jobba? Ja, just nu ser det ut så för mej. Vid kaffe maskinen i morse, innan jobbet började, så beklagade jag mej för en arbetskollega.
-Jag har knappt tid att kolla mailen. När jag väl har 5 minuter över och startar upp jobbdatorn så börjar den att snurra. "Stäng inte av datorn. Datorn uppdateras". Gahhhhhhh!!!!!
Då fick jag en bra förklaring.
-Du vet väl vad DATA står för?! Dubbelt Arbete Till Alla.
Det är inte ofta jag skrattar på morgonen men i dag fick jag mej ett gott skratt.
Kul att du tittade in!
...och se alla tecken på när hundarna inte är intresserad av det jag gör eller ber dem om, det gäller även barnbarnen. Denna video har några år på nacken men visst syns det tydligt när S tappar intresset för att sjunga med mormor?
Hon var 1 år, kunde inte prata men kallar det ändå S-citat; hon visar TYDLIG vad hon vill göra. Och det var INTE att sjunga vidare med mormor.
...och så har det gått nästan en vecka till! VART tar tiden vägen? Veckan går i ett huj och helgen ännu fortare. Man hinner ju knappt blinka längre...
I lördags var vi och firade första barnbarnet som fyllt 7 år. Stora tjejen. Sen blev det söndag: städ, tvätt, höststädning i växthuset och i trädgården (alltid lika vemodigt varje höst) samt middags förberedelser inför kommande vecka.
