Att inte vara uppkopplad på sociala medier sätter sina spår

Jag läste i Aftonbladet att en ny, farlig utmaning/lek cirkulerar på FB att man ska "försvinna" och hålla sig undan från FB i ett, två eller tre dygn.
Jag tycker inte själv att jag är SÅ aktiv på FB, Instagram eller andra sociala medier men jag hade visst väldigt fel där.
Det räcker med 8-9 timmars frånvaro innan jag nästan blir efterlyst. Låt mej förklara: (varning för ett väldigt LÅNGT inlägg. Men så går det när jag inte bloggat på ett tag)

Jag har haft rätt mycket för mej i över en vecka. Både jätteroliga saker, roliga saker och lite mindre roliga saker. Mycket roliga hundrelaterade händelser till mindre roliga migrändagar.

Förra måndagen åkte jag på ett rejäl migränanfall. (jag har haft migrän sedan 11-års åldern, äter förebyggande medicin och har effektiva "panik"mediciner men får ändå ångest/panik när anfallen kommer)
Syster ringde på kvällen för att prata lite strunt samtidigt som hon bjöd mej på middag till sista-april men eftersom jag inte var vid mitt sinnes fulla bruk, efter migränen så tyckte jag att jag artigt men bestämt tackade nej till inbjudan. Dels för att Mr C hade hintat om att åka till fjälls (tur och retur för att hämta hem skotrarna) och jag ville inte lämna mina fyra hundar ensamma en kväll som denna.

Veckan gick och det blev onsdag. Mr C bestämde sig hastigt för att åka till fjället, jag beslutade mej för att stanna hemma. Hemma, över sista-april, helt självvalt ensam, inget bestämt, bara jag och mina hundar.
Torsdagen började med en härlig hundpromenad, lite städning och den obligatoriska "Wallanderfilmen" som egentligen innebär en tupplur mellan 14-16 i min sköna kökssoffa. Och då stänger jag alltid av telefonen för att inte bli störd. För att väcka mej i min skönhetssömn är ungefär som att väcka en björn ur dess ide. Ingen bra idé.

Vaknade, gav hundarna mat, började förbereda lite inför min självvalda solo-middag.
När jag ätit middagen satte jag mej i fåtöljen och riktigt kände; fan så gött jag mår! Här sitter jag, självvalt ensam, med mina hundar. Ätit god mat, druckit lite gott vin och känner välbefinnandet fylla hela min kropp. Jag orkade inte ens vara ute på FB eller Insta. Jag satt bara och njöt till fullo av kvällen med mitt sällskap, hundarna.

Dagen efter, när jag tittade i min mobil hade jag en massa obesvarade samtal, SMS  mm mm mm. Alla från syster.
Jag hann inte ens läsa dem alla förrän hon ringde. Jag hann knappt svara när en hysterisk syster skrek:
-Va fan!? Vad har hänt? Varför svarar du inte?! Du har inte varit och Facebockat eller Instagramat på hela kvällen! Det var så här nära att jag kallat på polis och ambulans!!!! Har t.om ringt Mr C som är i fjälls för att höra om allt är bra med dej!! Jaaaa...du är ingen ungdom längre!!!!!
Jag stod där frågande. Vad menade hon?

Allt bara för att jag inte slagit på telefonen efter min "Wallander-tupplur" och för att jag inte varit på FB på en hel kväll....bara njutit av min lediga dag och kväll.

Jag lovar, jag SKA aldrig göra om misstaget att inte vara uppkopplad på FB eller andra sociala medier mer än 9 timmar. Den utskällningen som jag fick av syster, den var inte nådig. Den vill jag aldrig mer få. Eller så ser jag till att slå på telefonen efter min tupplur.

Att inte vara uppkopplad på sociala medier sätter sina spår...om man har en sån omtänksam, hysterisk  syster som jag har.