Det sägs att...

...man inte kan lura hunden men kan hunden lura dej?

Vi har en regel här hemma att den som vaknar först ger hundarna mat. Oftast är det jag men det händer att Mr C åker iväg på borta jobb, möten eller kurs och då kliver han upp före mej.
Då är ju regeln att han ska ge hundarna mat. Men det händer att han tycker att han klivit upp alldeles för tidigt och struntat i att ge hundarna mat men det blir jag ganska snabbt varse om när jag vaknar; de står och hoppar och studsar i köket och talar om med alla medel, att de inte fått mat.

Nu kan det ha hänt någon gång att Mr C klivit upp före mej, åkt iväg och när jag kommer in i köket blir jag lite osäker på om de har fått mat. Skålarna står på bänken men gjorde de inte det i går kväll med?
Det är inte alltid jag kan få tag på Mr C på telefonen för att ställa frågan så det kan tänkas att de fått två frukostar.

Den senaste tiden har hundarna börjat lura mej!
Trots att jag kan se att matskålarna står använda på diskbänken så försöker de att säga att de inte fått mat.
Nu har Mr C fått börja skriva lappar på morgnarna så att jag kan känna mej på den säkra sidan.
Och för att jag ska vara övertygad om att inte hundarna har lärt sig skriva så undertecknar han lapparna också. (det finns lappar där det står att de INTE ätit också...men de är sällan undertecknade. Hmmm....)