Så blev den då av, den efterlängtade...

...sparkturen med hundarna.

En arkivbild från 2013!

Du kan inte begära att jag skulle fotat allt också...

I torsdags, på min lediga dag, hade jag bestämt mej för att ta den, den efterlängtade sparkturen som jag sett framemot sedan vi var till Malmberget i slutet på november...
Varför det dröjt?
Ja, det måste ju vara det perfekta sparkföret: först och främst snö, som vi inte fick förrän i mitten på januari.
Sen måste det ju snön packas på det rätta sättet och det får inte vara blixthalka så sandbilen varit i farten.
Men så, i torsdags infann sig den perfekta sparkdagen.

Jag hade laddat för en tur med hundarna med sparken.
På natten hade jag t.o.m drömt om att jag slipade medarna så det skulle glatt och snabbt.
Det gällde att planera turen, inga stora vägar där sandbilen varit på besök, så det fick bli småvägarna.

Vi vaknade, laddade och klara, det var som om hundarna kände på sig att i dag blir det något annat, inte en fritt springande tur på lägdorna eller i skogen ...
Sparken var framtagen och medarna putsade, hundarna var taggade och jag var fast beslutsam att ta den efterlängtade sparkturen.

Lite strul innan vi kom in i flowet, (fyra koppel och en spark + Susanne P är ingen optimal kombo) men efter ett tag så flöt det på galant.
Men när vi var mitt i självaste flowet så mötte vi några människor som genast slutade med vad de höll på med och jag hörde dem säga:
-Men kolla! Vad massa hundar! Det är bra draghjälp hon har!

Jo, tjena, tänkte jag. Nu när vi är inne i flowet så drar de inte det minsta! De springer så fint, alla fyra, på min vänstra sida. Och du ska inte tro att våra vägar är slättförs. Nä, är det inte uppförs så är det nedförs...
Uppförs så sparkade jag som en galning och nedförs var jag tvungen att bromsa. Bara för att hålla ett jämnt tempo.

Sjöblöt i svett kom vi tillslut hem. Jag kollade på Runkeeper hur långt vi åkt:
1.33 miles = ca 2 km
Gjort av med 155 kalorier.
Ja....hundarna ja! Men jag hade gjort av med det dubbla, som jag kämpat!
Och vad tror du att  hundarna gjorde när vi kom hem?
Jo, de sprang som galningar på baksidan och härjade omkring som aldrig förr med varann...

Men med gott samvete somnade vi alla fem, till en av alla de 32 Wallanderfilmerna.
Vilken av dem det blev?
Ingen aning!
Jag somnade innan den hann börja...