Törnrosa kan...

...se sig besegrad.
Ja, nästan iaf. Vad jag har sovit detta dygn.
Igår somnade jag efter middagen, vaknade nästan till Dobidoo, gick och lade mej i sängen och somnade som en liten gris...
Vaknade till vid åtta-snåret i morse och insåg att det regnade så jag brydde mej inte om att öppna ögonen.
Nästa gång jag tittade på klockan var vid tio-tiden...

Detta kan bero på att jag var till naprapaten i torsdags för min onda hälsporre.
Hon gör ett fantastiskt jobb; jag var var helt euforisk när jag kom hem från behandlingen. Kom t.om med på mej själv att jag gick och sjöng och visslade högt för mej själv på affären...tur att det inte var så mycket folk där. Annars så kanske någon ringt till de "snälla farbröderna som har den där fina tröjan som man knyter där bak".

Och sen kommer tröttheten. Men inte mej emot; jag gillar ju att sova!

Nu har hundarna fått sig en härlig promenad på lägorna och nu återstår det bara och se ur det kommer att gå med min lilla tupplur där vid två-tiden...