..(med migrän, från uppvaknandet) så fortsatte lördagen på det absolut bästa sättet;
Solen sken, himlen var helt molnfri, vi packade in oss i en bil, på väg till en inoff. utställning, Open show, i Umeå.
Dagen började bra; vi hittade utställningsplatsen (nästan) på en gång.
Molnen drog ihop sig, till allas lättnad.
Utställningen började med valparna sen var det hanarnas tur. Där tog jag mej en kopp av de godaste kaffetårar jag någonsin druckit och till det en deliciös kaka, en "dammsugare".
Sen började nerverna på Susanne P ge sig till känna! Satan i gatan vad jag var nervös!
Det fanns en känsla i maggropen att det skulle gå bra (Diva i full päls, bra kroppad och hur rolig som helst att att ställa) men resultatet vet man ju inte förrän efteråt.
Diva, Kakis Latest Trend By Gucci vann sin klass, Limit med HP, sen tog hon och vann Bästa Tik-klass! Sen var det bara en låååång väntan till BIS...(Best In Show)
Det var ungefär här som mina kamrater började planera vad, var och när vi skulle äta mat på hemvägen!
Men hallå?!
Vem var hungrig nu! Nervositeten hade satt sina spår; jag var full i svett, svettpärlorna lyste som en stjärnklar vinterhimmel, adrenalinet pumpade, illamåendet var ett faktum och nu,
NU erbjöd en av mina vänner att ta till kokt och torkad, illaluktande leverbitar till godis...som hundarna dock ÄLSKAR!
Kan du fatta hur mina nerver och svettkörtlar jobbade!?
Jo, jag tjöjdes....a lot!
In i BIS:et...
Diva blev tillslut BIM (
Bäst
i motsatt kön) eller BIS 2:a om man vill. Hanen vann men min underbara, envisa, envetna, Diva blev som sagt nästan den bästa i går!
Pessimisten skulle sagt: du kom ju bara tvåa.
Optimisten skulle sagt: du vann ju nästan!
Vilken dag/kväll/natt!
Och kvällen avslutades med att ta ett avslappnande bad i tunnan, till långt in i den ljusa Norrländska natten:
Och inte har jag ont i fötterna i dag. Men som Mr C sa:
-Tro jag det. Du svävade väl fram!
Ja...det gjorde jag! Verkligen!
Sen behöver jag väl inte berätta att jag glömde kritiklappen så vi var tvungna att vända om...?!
