Sidor

onsdag 8 september 2010

Onödiga saker som man inte visste att man saknade & behövde, innan...

Oj vad många olika gissningar till min bild i gårdagens inlägg!
Så kul att läsa om alla fantasifulla förslag.
Men det finns ju ett rätt svar:
Det rätta svaret är:



Japp, en bananskivare!
Det var faktiskt ganska många som gissade rätt.
Hur har man kunnat vara utan en sån så länge... ;)

Jag måste nog vara en perfektionist...



Jag har en äppelklyftare/kärnhusurtagare, bananskivare och en tomatskärare...
Alltid jämntjocka skivor!!
Fint och prydligt!
(näää....men jag gillar onödiga saker som man inte visst att man saknade & behövde, innan!)





tisdag 7 september 2010

måndag 6 september 2010

Så tokigt.....

På gårdagens promenad så fick jag min man att hoppa en halv meter högt och två meter sidledes...Hur jag bar mej åt?
Ja, nu var det ju inte helt och hållet min förtjänst...

Vi hade precis gått vår härliga morgontur med hundarna när vi var på väg ner till bilen.
Min man gick lite före mej på stigen och plötsligt så hände det:
han hoppade högt, rätt upp i luften och samtidigt så hoppade han i sidledes & skrek som en liten gris...
Vilken syn! ;)
Jag skrek:
-Vad är det??!! samtidigt som jag tittade framför mej på stigen.
Där låg en huggorm!

Nu kan man ju tänka sig att det var en gigantisk, jätteorm typ en Anakonda, Boaorm eller en Pytonorm men det var en i storlek daggmask!



Uppskattningsvis var den inte mer än 2 dm lång och var nog inte tjockare än mitt långfinger...alltså en liten äsping. (huggormsbarn)
Min mans försvarstal:
-Jag var ju så rädd att jag skulle skada den om jag klev på den...!
Yeaaa...right....




söndag 5 september 2010

Söndag...

Men oj så jobbig jag blir nu när ryggen har återhämtat sig...tror med all säkerhet att det var vinet som satte punkt för min smärta! ;)
(och kanske att naprapaten gjorde ett fantastiskt bra jobb...)

Jag kan bli helt galen efter jag varit sjuk eller sängliggandes: allt som inte blivit gjort MÅSTE göras! (och lite till!)

Hundarna fick sig en riktig lång och efterlängtad promenad i skogen och det blev en sväng på myren med. Skitiga, blöta och lyckliga hundar!

Väl hemma var de nöjda och belåtna, så då satte jag igång 18 l. köttsoppa med alla goa ingredienser: morötter, kött, kålrot, rotselleri, blomkål, purjolök & lite riven vitkål.






Medan den puttrade så planerade jag middagen. Det skulle bli pizza.
Degen gjordes (den skulle jäsa 5+1½ timme) och en pizzasallad krafsades ihop.


















Jag hann även med en film som obligatoriskt efterföljs av den skönhetssömn som jag så väl förtjänar ;))

Vet du, jag hann inte ens blogga igår....!

Undertiden allt detta pågick så tvättades sex maskiner tvätt...(den besparar jag dej att behöva se...)

Och när äntligen middagen var serverad så kändes det helt OK!






fredag 3 september 2010

Söta nosar...



Många tavlor har jag gjort i mitt liv men aldrig har jag målat en...

Skulle detta vara en målad tavla så skulle den ha fått ett namn...
"Att lägga näsan i blöt" eller "Att sticka ut hakan"
Nej, det får bli det sista eftersom det inte regnar idag.

Hundarna har blivit åsidosatta nu några dagar men nu tror jag minsann ordningen är återställd.
Det kommer inte att bli några maratonlopp men promenader blir det! Och med det har jag nu nöjda & glada hundar igen!



Äntligen fredag och jag har en extra ledig dag (pilutta dej, syster!)...kan behövas med tanke på min rygg.
Den är lite bättre men inte bra så en sväng till blir det till naprapaten.

Idag ska det bli en extra god middag, vad vet jag inte riktigt än men den kommer att ta massor med tid...och till det minst två glas vin, helt i medicinskt syfte, eller hur Sussi ;)

torsdag 2 september 2010

Jag har blivit knådad...


Bild lånad från Google.

Så där ja...
Nu är jag tillbaka från naprapaten...
Och vilken underbar sådan jag har!
Jag ringde för att få en tid men hon hade fullt ända till i början på nästa vecka. Men hon kunde börja en halvtimme tidigare i dag så då skulle jag få komma!

När jag först lade mej på britsen (ni vet: man ligger på mage med ansiktet i ett hål i och armarna på små armstöd) så pladdrade vi på om allt mellan himmel och jord men när jag sedan började att slappna av så kunde jag höra hur jag började att sluddra...
Snacka om att få en att slappna av!!
Jag var stel ända från nacken, i axlarna, utmed hela ryggen och i ländryggen.

Hon knådade och knådade. Körde med laser och ultraljud. Bände och tryckte. Knäckte och töjde.
Jag fick en sån där rolig bild i mitt huvud att: hon måste vara en jäkel på att knåda bulldeg! Men jag sa inget högt, för tänk vad pinsamt: sluddrande säga att du måste vara bra på att baka, taget helt ur tomma intet...för hon visste ju inte vad jag hade för bild i mitt huvud.




onsdag 1 september 2010

En liten hjälp, för en stund...


Det finns hjälp på ganska nära håll bara man ger den en chans.
Jag trodde aldrig att det skulle funka men det gjorde det, åtminstone för en stund.
Och ja, jag SKA ringa naprapaten, bara jag får tid...