tisdag 25 september 2012

Disco lurade döden...



...denna gång....

Pust, vilken dag det var idag.
En lång orolig väntan på det slutgiltiga beskedet...

Jag ska ta det från början:
Vår hane, Disco, blev hastigt sjuk i söndags. Han är 9½ år och våran "Ferdinand".
Disco har alltid trivts som allra bäst med att få vara hemma, sitta under sin korkek och lukta på blommorna.
Han har aldrig varit någon som varit i gruff med andra hundar, aldrig varit äventyrlig av sig, jo, när han var unghund så gjorde han sina rymmningsförsök. Disco hoppade över staketet och sprang raka vägen till framsidan och skällde och ville in. Det är nog det mesta i äventyr han har hittat på...
T.om tre löptikar klarar han av utan att bli totalt urflippad! (och han är inte kastrerad)

Visst gillar han våra promenader men att få vara hemma på gården med flocken är det han gillar allra mest. Och då helst med Husse (Mr C), lill- Husse och "Svärmorsdrömmen", hans stora favoriter i livet.
Han är alltid med mej i jobbet, bland alla barn och bara njuter av de små händerna som alltid är villig att ge en smekande hand.
Kalla honom mesig eller tråkig, men han är en stor personlighet som jag inte skulle vilja vara utan för en sekund.

Så, i söndags, blev han hastigt dålig. Vägrade att äta och dricka. Bara kräktes och låg och hängde med ögonen och mådde illa, saliven bara rann ur hans mun...(ett tecken på illamående)
Natten var hemsk! Jag var övertygad om att han inte skulle klara den...

På måndagen åkte Mr C in med honom. De vätskade upp honom och tog en massa prover, och konstaterade att hans sänka låg på 170. (normalt ska det ligga på 20!) Och hans levervärden var kraftigt förhöjda... Något var väldigt fel!
Vi fick en tid till Sundsvalls djurklinik (20 mil enkel resa) i dag, tisdag, för att göra ultraljud på de inre organen.
Jag var helt övertygad om att han inte skulle komma hem igen...

Men efter en massa undersökningar så kunde de konstatera att sänkan var nere på 90 och de hittade inga tecken på något fel eller cancer i de inre organen, utom då att levern och bukspottskörteln var inflammerad.
De var säkra på att han fått i sig något olämpligt eller ätit något väldigt, väldigt fett.
Då ska du veta att han är den mest kräsna hund jag någonsin kännt; han äter inte ens hästskit! Då kanske du får en liten aning om hur kräsen han är! När han blir riktigt till sig för något gott är när han kör ner sin svarta nos i matkassen och känner doften av nybakat bröd.... blir han galen!

Men nu är de på väg hem, både Mr C och Disco, många tusenlappar fattigare.

Disco lurade döden.....denna gång.....
Tänk om de ändå kunde tala....





32 kommentarer:

Sussi sa...

Åhhh vad glad jag blir att höra att allt gick bra tillslut. Kan helt klart förstå oron. Var inte så länge sen Doris utsatten en för något liknande. Man är glad så länge man får ha dom små liven även om Doris inte fick följa med hem igen. Låter som om han har en underbar personlighet tycker jag :)

Kramisar

Hanna aka Lilla My sa...

Vad skönt att han är bättre. Hälsa honom att det inte är snällt att skrämmas så <3.

Znogge sa...

Åh, så skönt att det gick bra och att det inte var något. Förstår att ni är glada och enormt lättade. Minns hur dålig Herr Hund blev när han slickade på en padda. I alla fall tror man att det var det han gjorde....

Kram och en klapp till Disco!

Camilla Lundgren sa...

Oj ... men snälla nån vilken dag för Er !!!
Vilken enorm lättnad över att det inte var cancer!!
Men va tusan kan han ha satt i sej??

Kram till Er , skönt att ni kan pusta ut!!!

Ulf sa...

Skönt för er att han har hämtat sig. Det är så jobbigt när de är sjuka. Fin beskrivning av hans personlighet.

♥ Carina ♥ sa...

Åh vilken oro ni ska ha haft! Så skönt att allt gick bra.
*Kramar om*

Fru Eriksson sa...

Men oj...Så underbart att höra att han är bättre/Kraaaaaaaaaaaamas

Herr Nilssons Fru sa...

Kände de i hela hjärtat genom hela texten att allt slutade lyckligt. Att förlora en fyrbenta vän är hårt, fruktansvärt o tufft, jag vet, vi förlorade vår hane för 2 år sedan;(

Så skönt att allt gick bra.
Krami z

UlricaA sa...

Skönt att det gick bra! kram!

Åse sa...

Usch så jobbigt ja tänk om de kunde tala, skönt att han nu är bättre ! Kram

Maud sa...

Åh vilken lycka att det gick bra!! Kan tänka mig att det var värt alla tusenlapparna!! Puss honom från oss i Kumla!

Diana sa...

Åh vad skönt! Nu hoppas jag att han får hålla sig frisk och leva till de hundra! Aldrig skoj när djuren blir sjuka.

Livets vägar sa...

Skönt att det går åt rätt hål nu. Kram från mig till Disco!

Camilla sa...

Å,vad underbart att höra att det gick bra.
Krama honom från mig!!

Quila o Ronja sa...

Tårarna rinner......nu av glädje......så fruktansvärt hemskt.
När jag började läsa, så kände jag bara, INTE MERA NU!!!
Så skönt att höra, att det vänt, och att han är på hemväg.
Vilken härlig kille han verkar vara!
Kramar i massor (till alla dina fina vovvar också)

mizzyOe sa...

Shit vad läskigt och oroligt det måste ha varit! Skönt å höra att han mår bättre nu iaf, gosebjörnen<3 kramar till er båda!

Milla sa...

Namen fy vilken oro du måste ha känt! Skönt att han är på väg hemåt och att han mår bättre. Nu får ni pussas lite extra när han kommer hem gosingen. Kram

Mickis sa...

Usch vad oroligt... Skönt iaf att ni nu fått bra besked.. Nu ska han nog må bra snart igen :-)

Vilken härlig personlighet han har er Disco :-)

Ha en fin kväll!
Kram

Freja sa...

Fy, vilken pärs. Jag går alltid och oroar mig för vår gamla katt, det känns som att han lurad döden betydligt mer än sina nio chanser nu, men han visar fortfarande livsglädje... De är så viktiga i familjen djuren, och inte kan de berätta vad som är fel med dem...

Mita sa...

Men fina vovven då. Tänk så illa det kan bli. Ja ibland får jag sån ångest att Peppe ska få tag i nånting som är farligt och stoppa i sig. Han ska ju äta på allt som är lite äckligt om han hinner...
Sån tur att det gick bra för Disco och hoppas han får hålla sig frisk nu.Jag förstår mer än väl hur det kändes för dig..
Kram vännen***

Afrodite sa...

Åh, jag höll andan hela inlägget igenom. Glömde andas. Läste, läste och läste. Men ville liksom ändå inte komma till slutet heller...
Och nu...nu rinner tårarna! Av lycka. För din skull och för er skull! PUH! En lättnadens suck! ♥
Kram på dig fina! ♥

Ulf sa...

Svar: Nej,jag bor i Västra Götaland på gränsen till Halland. Däremot är jag född och uppväxt i Värmland och det är det jag känner mig som..värmlänning alltså.

Rigmor sa...

Sååå skönt att det gick vägen!! Men jag förstår hur det kändes...den sista av mina dalmatiner, ja honom betalade jag en hel kennel för, alla dessa kostnader för veterinär!! Tre gånger fick de öppna magen, för att plocka ut diverse föremål som inte skulle vara där, snabbare än blixten var han att sluka saker. Fick ha munkorg när vi var ute...
Nu hoppas jag att ni får en lugn och skön onsdag, att det aldrig händer igen...
En extra kram till Disco...
Kram kram

Sus sa...

Åhhh...vilken solskenhistoria trots allt!
Hoppas nu att både ni och han kan slappna av ch bara njuta av allt i livet och gosigheten framöver!

Kraaaaaam och tack för alla fina ord!

Krönikören sa...

Usch, vilken rysare. Så skönt att det verkar ordna sig så du får hem din Ferdinand igen. Ikväll är han nog norra Europas mest pussade hund.

Svar: Roligt att du gillar texten, men jag blir lite konfunderad över att du går och tänker på barnaga. Öhh, jobbar inte du på dagis? ;)

Ge Disco en klapp från mig!
Kram

Miss Juni sa...

Jag läste detta på jobb igår, och jag kan bara föreställa mej er oro!

Usch så jobbigt. Och ändå så härligt att det gick så bra.

Vi har ju såna jätteproblem med våran hund, och vi får se vart det slutar. Det känns som vi provat allt, men ibland tänker jag på just det du skrev...tänk om de kunde tala!
Det finns ju de som säger de kan prata med hundar, tänk om vi skulle provat det oxå...

Krama om Disco lite extra! Varje dag!

Kram!

Mita sa...

Kikar in och kollar läget, hoppas Disco är ok efter omständigheterna..
Kramar**

Douglas Söderlind sa...

Duktig matte och duktig hund!

Douglas Söderlind sa...

Duktig matte duktig hund!

Ama de casa sa...

Men så läskigt! Tur att jag redan läst att han är bättre nu.
Kram!

Linda sa...

Vad jobbigt! Skönt att det gick bra.

Doris sa...

Skönt att han håller på att bli bättre !
Jag håller så smått på att återvända till bloggvärlden, ska läsa på lite hos dig vad som hänt mera medans jag var i bloggpaus.
Sköt om dig,kram