onsdag 22 januari 2014

Alice och Lucas..

...är de populäraste namnen på barn just nu.
Hur gjorde du/ni när du valde namn på ditt/era barn?



Vi eller rättare sagt JAG hade namn till våra avkommor innan de var födda (men i mammans huvud fanns en back-up-plan) och om det skulle blivit så, så hade de fått namnen Johan, Emilia och Amanda.Inget fel i det. Men...
När när barnen kom så var de ingen Johan, Emilia eller någon Amanda...

Den förstfödde, sonen, var en Joacim, född -89. (Ja, stavas med C!)
Dotter nr 1, född som tvåa i syskonskaran -92, var inget annat än en Ewelina. TROTS att en tremänning har samma namn. (Men våran Ewe stavas med W.)
Dotter nr 2, född -93, som trea i syskonskaran, var ingen Amanda; hon var en Alexandra. (Ja, stavas med X..(?!)

Sen har jag en hel lista med namn men Mr C är nöjd.
Han ville ha ett barn, jag ville ha fem barn så vi gick halva vägen...
Det gäller verkligen att kompromissa i livet!














19 kommentarer:

znogge sa...

Jag tyckte det var svårt att välja namn innan man sett barnet. Först när man såg det lilla knytet bestämde vi oss. Även om vi självklart hade vissa tankar...

Kram

Herr Nilssons Fru sa...

Ja de där med namn. Min första som föddes 78 hade jag bestämt skulle heta Stefan o vara idrotts kille, så blev de o faktiskt är han idrottslärare idag:) de andra har vi bestämt efter hand när de kommit till världen. Ser att jag fick alla fem mina innan du fick din första, men så är jag ju 10 år äldre än dig.
Jo just de, du ville ha fem. Jag skulle bara ha en när jag blev äldre, men jag fick fem när jag var yngre - som de kan blir :)
Kramiz

JaanaM. sa...

Ja, har ju inga barn, och vet ju inte hur det blir med det... :) Trivs så bra med mitt liv just nu....

Sköna namn du valt, och hört att man tänkt ut ett namn och sedan ändrat sig när barnet väl kommit....

Ha det gött!

Camilla sa...

Och jag/vi tog namn efter filmer jag/vi gillar.
Sanna-efter tre kronors Sanna.
Sofia-efter Sofia i Bröderna Lejonhjärta.
Nä, jag skojar bara.
Åtminstone med Sofia. Sanna däremot kommer från Tre kronor :)
Pojknamn hade vi dåligt av. Så det var ju tur att ingen av dom blev en pojke :)
Kram!

Ama de casa sa...

Kompromisser är bra. I alla fall när dom går åt rätt håll (=mitt håll) ;-)

Fru Eriksson sa...

Naw...Så sött foto <3

/Kram

Decdia sa...

Batman och jag har lite olika smak när det kommer till namn. Hade han helt fritt fått bestämma så hade det nog blivit typ Åke eller Börje.
Själv gillar jag Viktor. :) Teodor, Erik är fina med.
När det kommer till tjejnamn så har jag ingen favorit, men jag har en förkärlek till långa 80-talsnamn som Madeleine, Josephine, Isabella, Eleonora.

bosseliden sa...

Vi gjorde inför första gången, två listor var. Hade det blivit en med snopp hade det varit kris. Grabben hade blivit namnlös. :) Egentligen var vi redan överens om det blev en tös. Detta efter att vi båda läst en bra bok där handlingen var förlagd till Skottland. Den sympatiska huvudpersonen hette Jennifer. När vi några år senare jobbade med en underbar tjej som hette Lizette var det inte svårt att bestämma när vi såg att det saknades en snopp även på tvåan. Trean kommer... ;) Kram Bosse

Susanne Jonsson sa...

Vi hade några namn som vi tyckte om och sedan gjorde vi sonika så att vi väntade tills bebisen kom och så tänkte vi efter om bebisen såg ut att heta så. Alltså om namnet liksom passade beisen! Det funkade riktigt bra!

Krönikören sa...

Det är inte så lätt med namn alla gånger. Jag hade bestämt till första barnet, men det var ju en till som ville vara med och bestämma. Och märkligt nog så tyckte han samma! Sen hade jag bestämt till andra barnet också - men tji, det namnet gick han inte med på. Så Krusidullan var namnlös rätt länge. Men Gullaskruttan gick bra den första tiden ;)

Krönikören sa...

En kram ska du ha också!

moi sa...

Jag hade inte mycket att säga till om vad gäller dotterns tilltalsnamn. Vi hade inte varit tillsammans länge (i 15 års åldern) när pojkvännen (blivande pappan) deklarerade att "vår dotter ska heta Diana".
Ja, ja vår dotter - om typ hundra år...
När det blev aktuellt nästan 10 år senare blev det Diana, fast jag tyckte Lotta var bättre -men resten Elin och Sophie fick jag bestämma. Om hon varit en påg hade hon hetat Hans David Alexander. Nu blev det aldrig nån påg - fast min Diana duger så gott.
Kram

Anne sa...

Vi har en AlexSandra och en Daniela. Den första, À, ville jag skulle heta Linn men det tyckte pappan att det lät som en duk, så det fick bli hennes andranamn, men namnet fick stavas xS för att inte bli som alla andra...;-). Nr2 fick den feminina formen av Dan, då jag var störtsäker på att det var en pojk...;-)

Kram

Melody and M.E sa...

Det var bara problem en gång med namn och det var när " Jens" visade sig vara en flicka!
Inte ett enda flicknamn fanns i beredskap, men min syster hade ett flicknamn som hon tyckte om och snabbt som ögat blinkar, tog jag det när barnmorskan frågade vad den lilla tösen skulle heta!
Och det har verkligen varit ett passande namn, så det behöver inte alltid vara så genomtänkt!
Kram M.E

Freja sa...

Vi hade namnen klara för de döttrar jag tänkte mig att få, så det blev lite panik när den första visade sig vara en son... Hela bekantskapskretsen involverades för att komma på namn som funkade med de tjejnamn vi redan bestämt oss för. Men det blev bra, både vi och sonen är nöjda. Men han har ett så ovanligt namn att jag inte säger det här i bloggvärden, eftersom det bara finns typ 20 personer i Sverige som heter så. Det blir svårt att fortsätta vara "anonym" om jag redogör för hans namn...

Lotta sa...

Barn nummer ett var jag säker på att det skulle bli en kille. Julius hade jag funderat på... Första blicken på honom sa direkt att han inte var en Julius utan en Sebastian, så det bestämde jag helt själv med honom liggandes på min mage, och mannen kunde inte annat än att hålla med. Barn nummer två var jag också säker på att det skulle bli en kille, men inga namn fanns innan. När han låg på min mage sa mannen att det är ju en Lukas, och så blev det.
Båda pojkarna har "bara" sina tilltalsnamn.
Mannen ville döpa dem i kyrkan, och jag ville inte döpa alls. Mannen ville också att de skulle ha en massa namn, och det ville inte jag...
Han fick välja - ett namn och dop i kyrkan eller flera namn och inget dop :)!

Ha det gott!
Kram

Mickis sa...

Ja, namn.... Min make tyckte Simon till barn nr1 men vi valde till slut Robin som var ganska poppis -91
när dottern föddes -94 så hade makens bror snott namnet Simon till sin son så det var väl tur det blev en tjej... Hon hette lillasyster i flera veckor medan vi funderade ut rätt namn... Det blev en Amanda. När min farmor fick reda på det sa hon.. Vad är det för ett namn.. Det är ju namnet på en kossa hahaha

Ha en godnatt!
kram

Mickis sa...

Jag själv gick förresten under "arbetsnamnet" Franz.. Där fick dock mina föräldrar tänka om :-P

Kram

Miss Juni sa...

Barn 1, dotter född 90. Jag ville hon skulle heta Amanda, men det tyckte inte farmor för då tänkte hon på en så´n där dammsugar-Amanda. Så var jag inne på Amalia, men det funkade inte för farbror Bosse hade haft en hemsk lärarinna i småskolan som hette Amalia. Så det blev till slut Emelie. Och ingen opponerade sig.
Barn 2, dotter född 94. Här kom vi inte alls överens, så vi skrev ner vars 2-3 förslag. La i en burk och drog lott! Och det blev namnet jag hade som SISTA förslag...Olivia! Men numera tycker jag absolut hon är en Olivia. (Jag röstade på Klara eller Hilda. Hon heter Hilma i 2:a namn. Nästan samma...)
Barn 3, son född 96. Här hade jag bestämt. Fick jag en pojke nå´ngång, då skulle han heta Viktor! Och så blev det.