Sidor

onsdag 29 februari 2012

Storseans...




...med Terry Evans, du vet, han från Det okända.

Vilken upplevelse. Det här var den tredje gången jag sitter med på en storseans med honom.
Nu fick inte jag eller mitt sällskap någon direkt kontakt från andevärlden men bara att sitta med och lyssna, ta in, bli berörd, skratta, gråta och uppleva det hela, är en stor upplevelse i sig.

Jag tror stenhårt på att det finns "något på andra sidan".
För många år sedan, när jag var ung, hände det titt som tätt att jag drömde sanndrömmar.
Det var inte alltid, eller rättare sagt aldrig som jag förstod vad de handlade om eller betydde. De var alltid så röriga och jag drömde bara små osammanhängande fragment. Men att det var sanndrömmar, DET visst jag, för de drömmarna var alltid i färg.
Ibland kunde det gå flera månader, ibland år, mellan drömmen och det som inträffade. Och DÅ när händelsen inträffade så blev med ens mina drömmar glasklara.

Sen var jag med om någonting riktigt irriterande en gång på en kyrkogård...
Men jag vet inte om jag törs berätta detta. Jag kanske blir klassad som en toka då.

Tror du på det okända, övernaturliga, det oförklarliga?

Ps. du är väl med i min tävling som pågår till den 3/3.





29 kommentarer:

♥ Carina ♥ sa...

Det är intressant det där. Jag har varit på en midre seans där jag själv fick kontakt. Det var en märklig känsla då farmor "dök upp" :)
Kram och godmorgon!

♥ Carina ♥ sa...

Midre betyder mindre så du vet, haha

Znogge sa...

Vet inte vad jag ska tro men det finns oförklarliga saker...

Klart du ska berätta!

Kram

Petra sa...

Helt klart tror jag på att det finns nått mer. Upplever det själv titt som tätt :)

Kram

Herr Nilssons Fru sa...

Jag tror hårt o fast!! Berätta om kyrkogården - vill läsa!!!!

Jag har ju städigt besök av dem här på gården - så snälla o försynta är de:)

Kramiz

gunsan sa...

Detta är så spännande, nån gång i mitt liv skulle jag nog vilja uppleva detta;)

Det där med kyrkogården, nu har du sagt A......

Kramizzzzz

Ama de casa sa...

Nope. Jag tror inte på det. Men det är nog mest för att jag är lite rädd för det... :-)

Camilla sa...

Som jag sa...det är inget man kan tror på för det FINNS!!!
Kram!

Diana sa...

Jag har aldrig sett något "konstigt" och med tanke på alla äldreboende (där det bör vimla av själar) och nätter jag arbetat så tycker man ju att något borde dykt upp.
Däremot har jag sett lite grejer i samband med att de dött, typ att de kunnat styra när de gått bort och sånt.
Förr hade jag mycket deja vus...
Så jag tror på något men vet inte vad.

ansepanse sa...

jag tror också på sådant där, min mamma har haft upplevelser som just talar för att det finns något på andra sidan
men snälla berätta, berätta, för nu har du gjort mig jättenyfiken ju
kramar

Viktkamp sa...

Åh vad avis jag blir! Vill oxå!! Kram

Rigmor sa...

Du är då ingen toka...jag har inte sett, men hört...å jobbar man på ett äldreboende så är det många själar som tassar runt nattetid, det kan jag lova...men inte så att jag blivit rädd, det är bara så. Här hemma kommer lilla pappa ibland, han gick bort 2007. Han hade ett bestämt sätt att knacka, på fönsterbrädan, och det har han fortsatt med. Å jag vet varför...han hade mycket bestämda åsikter om trädgård och beskärning av träd, och en höst orkade jag inte pocka upp all fallfrukt...
Ha en fortsatt bra onsdag, här är det VÅÅÅR idag!!
kram kram

RackarTuss sa...

Jodå - det finns mer än vi vet.
Är ute och rastar dilemmat, tänker att den ska bli trötter då *skratt*

Carina Sjölund sa...

Klart visst finns det saker, har själv känt av det.

Tex en gång på jobbet, när jag satt i dagrummet och tittade på tv på natten, då såg jag att någonting i vitt svischade förbi.
Och när jag vände mig om var det ingeting där!
Hur förklarar man detta????
Ruggigt men mycket intressant :)
Kramen kära du♥

mizzyOe sa...

Men Susanne så där får du inte skriva! "...någonting irriterande en gång på en kyrkogård" nu vill jag (vi) ju veta! Berätta!

Semester & Mat sa...

Nu blir jag ju ruksigt nyfiken vad som hände på kyrkogården?
Åkte faktiskt in på kyrkogården igår kväll när jag åkte till jobbet, för att kolla till mormors min grav. Lite småläskigt att gå där i mörker utan att se någon annan...

Ha en fin kväll!

Ingrid sa...

Visst finns det saker man inte alltid kan förklara... Inga större grejer men visst har det funnits även för mig.

Mia systeryster sa...

Jag tror på det eftersom jag hört så många berätta om vad de har varit med om, men aldrig har jag själv varit med om någonting!
Kram

Milla sa...

Terry Evans är en favorit av alla de som deltar i Det Okända. Det måste ha varit en obeskrivbar upplevelse och hade jag haft möjlighet så hade jag satt rumpan på första stolsraden :)
Jag har haft en nära döden upplevelse där jag skrämdes tillbaka av en avliden familje-
medlem, ett varsel om dödsfall och luktförnimmelser som i IRL vore helt malplacerade just då.
Kramar Milla

Camillasrum sa...

Ja det är klart man tror på det okända :-) Jag ser på det varje måndag och det är såå himla intressant. Eftersom jag varit med om en del saker...Nu får du berätta vad som hände på kyrkogården! Kram

Mycket annat & lite betong sa...

"Det okända" har besökt två slott i närheten av oss, Svartsjö- och Ekebyhovs slott, där det sägs spöka.

Jag tror egentligen inte...men var med om en underlig sak på Svartsjö slott...

Trevlig kväll!
Agneta

UlricaA sa...

Ja jag tror...i allra högsta grad....har mött många och sett många, fått känningar av många och har dessutom insett att jag kan kommunicera med dom...emellanåt. Lite skrämmande, intressant och häftigt...Kram!

Quila o Ronja sa...

Det är helt glasklart, tycker jag. Vi är alla eniga om det!!! Berätta om kyrkogården ;-)Skit samma om du är en "toka". Vi gillar dig ändå.
Susanne Maria.........jaa, vad ska man säga?! :O Visst är det lite konstigt!
Kram

Quila o Ronja sa...

Att jag inte blir förvånad!!! ;-)
Kom inte på vad det hette..........kokosboll, så klart! Tack :-) Jaa, eller Mums-Mums! Kladdig är den.
Kram och tack, snälla du ;-)

Lena sa...

Det finns många som berättat oförklariga saker för mig och jag tror faktiskt på dom. Själv upplevde jag något som jag funderar fortfarande på. Det var när min mormors una skulle sätta i jorden. Jag var inte med då utan mina föräldrar skulle ringa mig när det var gjort. Telefonen ringde och jag svarade. Det var ingen som sa något i luren men däremot kunde jag höra ljud bla en klocka som tickade. Det var sådana ljud jag brukar höra hemma hos mormor. Lite konstigt kändes det efter att ha lagt på luren utan att någon var där. Efter några timmar ringer min mamma och säger att nu är unan i jorden. Och känslan var att det var mormor som ringde en sista gång och sa hejdå.

Stolpås Gård sa...

Ja om det "okända" tvistar vi här på gården, om det finns eller inte ;)
Jag och några med mig tror, andra inte...
Men det man har varit med om, har man ju varit med om.
Spännande att vara med sådär och tredje gången tyder ju på att det är riktigt bra!
Ta hand om dig,
Sussi på Stolpås

Majken sa...

Berätta, berätta... blir ju jättenyfiken :-)

jag tror absolut att det finns ett liv efter detta... & jag tro man kan se de som lever ifrån sin andevärld.. ja iaf i min drömvärld...

Hoppas du får kontakt på denna seansen :-)

ha en godnatt!
Kram

Stattinskan sa...

Jag har upplevt alldeles för mycket själv för att kunna vifta bort det. Ska hålla ögonen öppna efter seanser här nere. Hinta gärna om du får nys om nått :-)
Svar: Kan det månne ha varit potatisen som gjorde mig "snäll" igen ;-D
Goaste morgonen

Petra sa...

Så spännande. Tror stenhårt på detta.