onsdag 9 februari 2011

Som jag talar...


...så talar inte dagens ungdomar. Jag talar nog med mer dialekt än vad dagens unga gör. Vilket jag tycker är synd. Jag vill inte att dialekter ska dö ut och att vi i slutänden kommer att tala en och samma dialekt.

När jag sitter och läser alla bloggar så har ni alla samma dialekt. Alla låter precis som jag! Men så plötsligt kommer jag på: åh, visst fasiken hon talar ju skånska, hon talar ju värmländska eller HON  talar ju stockholmska...
Jag satt och funderade hur du egentligen låter när du pratar.
Hur jag talar, det vet jag...men alla förstår inte vad jag säger!

Jag måste få berätta en episod som jag var med om för några år sedan:
Vi var på ett möte i Upplands Väsby (långt, långt hemifrån) å hunderiets vägnar.
Det var en samling underbara människor från Sveriges alla hörn som skulle ha lite "lära-känna-varann"-lekar.
Vi skulle, under tidspress, dra lappar där det stod t.ex hand-huvud eller häl-axel och snabbt utföra dessa moment. De som dragit flest lappar och utfört dessa innan tiden var slut, hade vunnit.
Vi var som sagt en samling från Sveriges alla hörn med olika dialekter men i min grupp fanns det en till som var från norra delen så i stridens hetta, när vi fick en lapp så skrek jag högt till henne:
-He hanna på lårä!!!!!
Hon som skulle utföra uppdraget förstod vad som skulle göras men resten av gruppen stod liksom bara och undrade....

Senare på kvällen, vid middagen (med tillhörande vin!) var det en gullig tjej som sa lite försynt:
-Vad gulligt ni talar, men vad var det du kallade din hand?
-???????????????????
-Ja, jag tror det var ett flicknamn...
-Hööö....flicknamn? Min hand ett flicknamn?!
-Ja, Anna, Sanna eller något liknande!
-Hahahahhaa! Utbrast jag!
-Du menar "hanna"! "He hanna på lårä"! Det betyder "lägg din hand på hennes lår"!!! (vilket min norrländska vän så väl förstod, för minns jag inte fel så vann vi tävlingen!)
Ett asgarv klingade runt vårt bord den kvällen....

Visst är det charmigt med dialekter, oavsett om man misstolkar varann ibland!

35 kommentarer:

Camilla sa...

Eller då jag sa till en man när vi var ännu längre ner än Upplands-Väsby:
-Ursäkta...va de du som köpte götta åt onga mine.
????
Han stod som en stort frågetecken. Han fattade nada,kan man säga :)
God morgon!

Milla sa...

Hallå Susanne, roligt att du lämnade ett litet tassavtryck så att jag fick återgälda besöket.
Gillar din humor..och inser nu att jag också borde sluta att tvätta kroppen med shampo, skratt.
Yes, däremot, det ska jag nog pröva...
Ha en fin dag.."så ses vi"..kommer absolut hit snart igen:)
Milla

Petra sa...

Visst är det roligt med dialekter, även om de är konstiga eller charmiga.

cecce sa...

Håller med! Dialekter är kul! Vi kanske skulle börja med "prat"-bloggar så vi fick höra varandra på de klingande mål vi har. Det hade liksom blivit mer personligt!:-)

Hoppas du får en fin onsdag!
Kram

Marie sa...

Jag tycker att vi här uppe inte har någon speciell dialekt.......till jag hör någon prata i radio eller TV. Jisses vad "brett" vi pratar;)
Kram♥ och god morgon

Rigmor sa...

Absolut!! Vi ska vara rädda om våra dialekter, det tillhör ett kulturarv tycker jag!! däremot är väl närkingskan inte något direkt att skryta med...iiii i långa banor. Fast jag hävdar ju bestämt att jag inte pratar på i, fråga kompisen jag har i storstaden, hon skrattar ihjäl sej nästan när jag säger det...visst pratar jag också på i! Jag "gnir i gatera" säger grannen, han menar att jag går fort i bygatan...
Ha en bra dag!!
Kram

~~Sara~~ sa...

Jag gillar dialekter jag med...men som sagt vissa är svåra att förstå...som ett annat språk liksom :) Och ju närmare varandra vi kommer geografiskt desto mer lika kommer vi att prata. Det har våra uppfinningar sett till bilen, telefonen, radio/tv, internet.

Ha en underbar dag
Kram

Malin sa...

Visst är det så, att här i bloggens värld så låter vi alla likadant, och man tänker liksom inte på det där med dialekter. Man tänker inte heller på hur folk ser ut, det saknar betydelse, man dömer ingen som många annars gör så lätt, utan man ser till personen, och det är underbart!
Kram

Mona sa...

Ja, det kan bli tokigt! Man skriver bättre än man talar...
Hahaha
Kramen

carinasjolund sa...

Visst är det roligt med olika dialekter! Men vissa förstår man inte ett smack av????
Kramen♥

Snäckskalsdalen. sa...

Hörde något radioprogram där man konstaterade just det du säger att dialekterna håller på att försvinna mer och mer.....lite tråkigt. Tråkigare än när länstillhörigheten på bilens registreringsskyltar försvann, för det var också lite trist. Dialekter är "större" liksom!
Underbar historia du berättar!
Agneta kram

Bara Jag sa...

Jag älskar verkligen olika dialekter! Den dialekt min mormor pratar är oslagbar - speciellt när det är hon som pratar :-)Västerbottensmål med riktigt många ord som inte finns någon annan stans!

Kram!

Snäckskalsdalen. sa...

Hej igen!
Glömde ju tala om varifrån Leia kommer.
Hon kommer från en lokal uppfödare som heter Lillekils. Hon hade fyra kullar Goldens men har gått över till chihuahua nu!
Föräldrarna till Leia kommer från Ninabells och Roothills och dessförinnan är det Goldenlines och Gracelines.
Tingeling kommer från Eagle Stars och dessförinnan från Eagles Stars och Goldteam.
Vi hade ju en tredje, Kalle, och han var en riktigt "fin" framavlad sak för att han skulle vara vacker, men jag kommer inte ihåg hans stamtavla. Men han var oerhört stor och otroligt vacker och pampig och det snällaste man kunde tänka sig. Men enveten som få. Han var helt vit och med kolsvart nos och väldigt fin i kroppen, men vi ställde aldrig ut honom.
Det är fina hundar Goldens och jag har svårt för att tänka mig en annan ras, men så är det ju, eller hur?

Camillasrum sa...

Javisst vill man ha kvar dialekterna :-) Ha en fin onsdag! Kram

MerMickis sa...

*skratt* dialekter kan orsaka problem...
Min kusins man är ur stockholmare och vi är från Västergötland. det har orsakat vissa språkproblem ibland ;-)

Önskar dej en härlig onsdag!
Kram

Mita sa...

Dialekter ska man vara rädd om.Fast jag är ju född och uppvuxen här i Närke,och jag gillar inte närkingskan.Jag hör ju på mig själv att jag pratar delvid det.Så fult med iiiina och det liiite gnääälliga.
Men min mamma var ju från Långsjöby uppe i Västerbotten.Då jag alltid har varit mycket där uppe så hemfaller man åt västerbottniska och den älskar jag.
Men som sagt alla dialekter har ju sin charm,och ska absolut bevaras tycker jag.
Kramiz!

Paulas Blogg sa...

Hmm..dialekten hos oss är lite speciell. Här talar vi lite som norska!För att inte tala om finskan...! Kramar

Therese - Femstjärnigt sa...

Haha!:)
Dialekter är ju hur kul som helst! Min sambo är ju norrlänning, ibland fattar jag typ noll av vad han säger. Men jag lär mig mer och mer för varje dag:)
Kramar

Marie-Louise sa...

Dialekter är verkligen härliga och häftiga. Jag pratar ju stockholmska ganska rejält så jag hade nog också undrat vad ni sa till varandra där på tävlingen :)
Mina döttrar skrattar åt min dialekt ibland för dom tycker att jag pratar så mycket stockholmska, det roliga är bara att det gör ju dom också, fast det fattar/hör dom inte ordentligt...

Lena sa...

skene gate upp o ner o glane i fönstra
Var kommer jag ifrån då, utan att "tjolla i min blogg?

ansepanse sa...

visst är det fint med dialekter, jag tycker inte att de ska dö ut
kramar

Osloskånskan sa...

Dialekter är en jättestor del av personligheten, tycker jag.

Trebarnsmamman sa...

Hej!
Har aldrig varit här förut, men hamnade här genom Pillargontanten. Har också skrivit ett litet inlägg om dialekt där jag försökt mi på att skriva ut min dialekt. Tycker du gjort ett viktigt inlägg!

♥ Carina ♥ sa...

Det där fick mig att tänka på en semesterresa tillsammans med din syster. Jag ser att hon kommenterat det redan. Guuud vad vi skrattade :)
Kram

Ingrid sa...

Ha, ha som när min lilla Skånska moster spelade boullé med min pappa och hans Maj.
Varje gång det var hennes tur sa hon: -Nu är det maj... och naturligtvis gick Maj fram och sa: jasså är det JAG?!
och moster såg helt frågande ut förstås

soffie sa...

hihi va härligt det kan bli med dialekter,
jag gillar med dialekter är så personligt på nåt vis.
Såg du de programmen som Fredrik Lindström hade tror det hette nåt med värsta språket han for runt i Sverige och pratade med folk från olika ställen jättebra och intressant var det,
kram

Sus sa...

Ja visst är dialekter kul! Men...hade vi förstått varann om vi skrivit som vi talar.)
Jag med min blandning av småländska och skånska...haalao eller halläu...hade kanske funkat :) Men resten...
Kraaam

Quila o Ronja sa...

Kul berättelse!!! Det blir lätt missförstånd, om man inte är uppmärksam. Min egen dialekt, tycker jag låter förskräcklig, när jag hör den på radio eller tv. Misstänker att Lena, som skrivit här ovanför, är från samma område som jag. Östergötland för "tjyvingen" ;-)

Kramar
Susanne

Krönikören sa...

Håller med - bevara dialekterna. Eller ja, det finns vissa som jag inte skulle gråta blod om de försvann. Tysk skånska till exempel. Gnällbältet. Boråååås. Nej, bäst att sluta innan jag har fått en massa ovänner ;)

gunsan sa...

Jag tycker det är så härligt med dialekter o lustigt värre kan det bli också;)
kramizzzzzz

znogge sa...

Dialekter hör till så måtte de finnas kvar!

Helene sa...

Dialekter är roligt = ))
Ha en fin torsdag.
Kram Helene.

Synnøve. sa...

Jodå, skene gate upp å gate ner å glane i fönstera, det bruker ja göre ofte.
Men tar inte spånkan så ofte för den går inte här.

Dialekter är fina. Måste bevaras.
Tyvärr är det samma tendens här i nabolandet.
De försvinner. Inte bara dialekter. Utan även våra språk.
Titta bara när du skener gate upp å gate ner i alle fönster. Vad ser du då?
Jo skylter som det står på engelska på. Rea är ute, sale är inne.
Spel på datan, lika illa. När jag pratar med styvsonen kan han INTE säga en enda mening utan att använda minst ett eller två ord på englska. Jag blir så frustrerad. Vi måste ta vara på våra språk och dialekter.
Kramen på dig.
Synnöve.
Eller ta språket de använder på mobil...
Bara en massa tecken sn

Helene sa...

Dialekter är roligt = ))
Ha en fin torsdag.
Kram Helene.

Anne-Sofie sa...

Hihi...jag som alltid tyckt att vi, maken och jag, pratar "rikssvenska"...men en av döttrarna får ibland översätta åt vår blivande måg:-))
Jag älskar Gotländska, men inte skånska.