söndag 25 juli 2010

"So What..."





Så där ja...
Nu har jag kommit tillrätta igen.
"Borta bra men hemma bäst" är nog ett uttryck som jag skulle kunnat uppfinna eller åtminstone skriva under på!

För att du ska förstå vilken tripp jag gjort måste du ha detta i bakhuvudet:

* jag gillar inte att åka hemifrån, trivs bäst hemma
* har en liten skräck för att åka bil (när jag inte får köra själv) och framför allt långt
* hatar folksamlingar
* får panik i hissar & rulltrappor
* åker ABSOLUT INTE karuseller
* har svårt att sova på borta
* äter inte gärna mat i stora sällskap

(om jag nu skulle vara psykolog eller beteendevetare ser jag nu att den här människan har stora problem. Den här personen lider av: ett stort kontrollbehov, lider av Agorafobi (torgskräck) & social fobi. (Oj, är detta jag???!!!)

Allt började i vårast när gubben undrade om vi inte skulle åka och se på Pink & Takida.
(jag är ju lite av en smygpunkare/rockare)

Jag har ju lite svårt att ta såna stora beslut så jag ville eller kunde inte bestämma mej. Sen är det ju så att jag gärna vill uppleva saker bara någon annan har gjort ett beslut...men då helst hemma ;)
Jag lämnade över det till gubben och hade väl i bakhuvudet en tanke att till Stockholm är det ju inte så himla långt att åka.

Tiden gick och en dag så sa han:
-Biljetterna har kommit nu till Pink!
Härligt, tänkte jag, nu är det bokat & klart. Slängde ett öga på biljetterna och upptäckte: konserten var i GÖTEBORG!!!!!
Va? I världens ände!!!! Och dit skulle vi bila!!!! 90 mil enkel väg!!
Fattar du min panik?!



Men nu är det gjort och jag får väl erkänna att det var (nästan) värt att åka så långt.
Göteborg är en fantastisk fin stad med massor med trevliga människor.
Sen var det ju värt alltihop bara att få se konserten med Pink! Som vi delade med 31 000 personer!!
Den var helt makalös! Fantastisk!



Och är man nu i Göteborg så måste man ju även gå på Liseberg...enligt vissa.
Ja, hur var det nu med Susanne P...medans de andra åkte Balder så var jag den snälla "panelhönan" som vaktade väskorna. Nån måste ju göra det med. ;)


Men en attraktion fick de upp mej på!!
Det var inte den högsta bergodalbanan men tillräcklig hög & brant för mej, det var inte den som gick snabbast heller men guuuuud som jag våndades!

Min magen vände sig ut och in.
Jag trodde marken under mej skulle rämna.
Pulsen slog som den aldrig gjort tidigare. Men jag klarade av den!

Vad jag åkte??

Jo, hör och häpna:







Jag åkte en brant rulltrappa!!!



Kolla bara in ansiktsuttrycket!!!


19 kommentarer:

Sus sa...

Så skönt att det finns fler som jag!!
Nu känner jag mig inte så konstig och ensam längre :)
Som sagt...Hemester är bäst!
Men det var kul att du hade roligt :D

Kraaaaaaaam

carinasjolund sa...

Förra sommaren åkte vi till Stockholm och gick på Grönalund.Jag åkte det mesta där,men nåt som jag inte provade på det var:Fritt fall det kan nog bero på att man är höjd rädd.Men som du säger: Borta bra men hemma bäst :) Kram

Helene sa...

Va härligt ni har haft det...
Jag känner igen mig i mycket du skriver jag med !!
Höjd-skräck har jag och det är riktigt jobbigt ibland.Den rull-trappan skulle INTE jag vilja åka.Jag tycker DU var modig = )
Ha en bra dag.
Kram Helene.

Camilla sa...

Hahah...Ewe ser ut att vara stolt över dig,i alla fall ;)
Välkommen hem till tryggheten!!!

Mona sa...

Vad kul att åka till Göteborg. Jag har åkt balder och jag såg väldigt rolig ut. Jag tror att jag måste lägga ut lite bilder ifrån karusellåkning. Hehehe, vilka miner man gör. Gapande munnar och förskräckta ögon. Du var modig som åkte rulltrappan. ;)
Kramen

Sanna sa...

Jag bara älskar sådana här berättelser där man fasar för slutet och dina roliga bilder gör inte storyn sämre.

Skoj att det gick bra i alla fall och att du fick ut det bästa möjliga efter de 90 milen.

Ha det gott och vinkar efter nästa tur i Sveriges avlånga land.
:))


Kram

soffie sa...

å va trevligt du haft det,
modigt att åka den rulltrappan,
ha det gott

Gilla sa...

Du är som makens dotter. Hon kan inte köra motorcykel över en hög bro ens.

Jag har varit inne på din hundsida. Den var fin. Jag har också en 123hemsida. Adressen hittar du på min sida och i din gästbok.

Svar: Att hon hade just en sån klänning visste jag ju inte, eftersom den var helt ny. Det var en himla tur i alla fall.

Gilla

gunsan sa...

Mig får de inte upp i en sån där karusell, rulltrappor får väl gå an, men det är ju vissa av de som är så otroligt långa o de gillar jag inte.
Nej, tacka vet jag hemma o trappor/hiss ;)

Men roligt ändån att göra en liten eller rättare sagt lång semestertripp, det är ju så himlans skönt när man väl kommer hem igen;)
kramizzzzz

♥ Carina ♥ sa...

Haha, det ser ut som skräckblandad förtjusning där i rulltrappan :)
Men visst är det väl tur att man trivs hemma. Välkommen hem!
Kram

Marie sa...

Du har gjort det bra som har övervunnit så många rädslor och fobier!
Sen att du inte åkte Balder: tycker du var SÅ omtänksam som tog hand om de andras väskor!
Välkommen hem till Norrland och Ö-vik igen!
Kram

ansepanse sa...

jag är en hemma-människa också, men jag sitter nu i husvagnen en bra bit hemifrån :)
kramar

Afrodite sa...

Vilken upplevelse att se Pink och Takida!!!!!!!! Avis är jag! =)
Snart ska jag själv till Göteborg (men har ju inte lika långt - 35 mil, typ, enkel väg). Ska då besöka mannens bror med familj och lillfisen (yngsta sonen) med flickvän och vi ska bo på hotell. Ska bli supernajs! =) Och jag bara snackar en massa skit...för att jag ska försöka glömma att du varit och sett Pink och Takida!!!!!! På en och samma gång!!! Sa jag att jag är avis...?! ;)
Kram på dig vännen! =)

Afrodite sa...

Sv: En helt underbar beskrivning av Pink (som, i och för sig, inte gjorde mig mindre avundsjuk...) och Takida...mmmm...=)

Quila o Ronja sa...

Kan tänka mig att konserten var värd allt ditt våndande. Men jag håller med dig! Borta bra men hemma bäst. Det har blivit värre med åren ;-)

Tackar! (för grattis)
/Susanne

Yvonne :-) sa...

Sä härligt att det finns fler än jag.Jag har i alla tider stått och hållt jackor och väskor vid karusellerna.Samma med stora folksamlingar.Känns som dom ska äta upp en.Åka bil klarar jag.Men det var bra och modigt gjort av dej!!!Och jag håller fullständigt med dej Borta bra men hemma bäst.Ha en bra dag hemma!

Sussi sa...

Men så där ja.. Nu har du åkt så det heter duga. Nästa gång kanske du vågar dig i nån av barnkarusellerna ;)
För det blir väl en nästa gång nu när du börjat komma ut och resa?

Kramisar

cecce sa...

Hahaha!! Du är för rolig!!
Men jag förstår dej. Åkattraktioner är inget för mej heller. Åkte Lisebergsbanan ihop med Sus en gång. Fråga henne...jag höll på att dö! Bokstavligt talat.
Nä...jag trivs bäst på marken. Med båda fötterna på jorden!!

Många kramar

Anki N sa...

*ler*, ja jo jag känner igen mig lite där i början. Jag gillar inte heller att vara borta hemmifrån - trivs så bra hemma. Oh åka bil när man kör bäst själv...haha. Nåja min gubbe går det bra med han kör som en gud, fast fort, gammal rallyförare vet du.
Men så mysigt o kul Ni haft det även om resan var lång. Karuseller de älskar jag om de går fort. Inte parisehjul o sånt.
Fina bilder, tack för vi fick vara med på ett hörn av dina upplevelser.
Kramiz Anki N