fredag 29 maj 2009

Äntligen fredag...















Av alla veckans dagar är nog fredagen den som jag gillar allra mest. (och det är det IDAG!)

Jag är ledig , de andra är i skolan/på jobbet, det är bara jag och hundarna hemma! Får man ta sig några timmars skogsprommenad på morgonen med jyckarna så börjar dagen som bäst!


Jag har haft hundar sedan 80-talet och aldrig råkat ut för huggormsbett på mina hundar. Ju längre tiden går, ju mer rädd blir jag att stöta på en orm. Nu är det inte ormen i sig som jag är rädd för utan det är att hundarna ska bli bitna...


En av mina vänners hund fick sig en "kyss" av en huggorm för något år sedan och förloppet gick väldigt fort. Hon hörde att hunden gnall till, gick dit men såg inget särskilt. Vandrade vidare men såg att hunden "slokade" bara efter någon minut. Då upptäckte hon att nosen var uppsvullen, konstaterade: huggormsbett! De skador som hunden kan få är multiorgansvikt. Att alla inre organ sviktar, slutar att fungera normalt p.g.a giftet. Men historien slutade, som tur är, lyckligt. Hunden klarade sig utan men. Hon kom snabbt in till veterinär och fick vård. Sedan dess så har jag alltid en behållare med cortisontabletter med mej när jag är ute i skogen. (Nu är det diskussioner om man ska ge eller inte ge cortison om hunden blivit biten. Det viktigaste är att snabbt komma under veterinärvård och att man har hunden i stillhet!)


Behållaren är faktiskt väldigt användbar, inte bara till dessa tabletter, utan när min man ska ut på krogen brukar jag lägga i en 500-hundring och en lapp som det står:


"Skicka hem mej till denna adress när pengarna är slut". Han har alltid kommit hem efter ett krogbesök så det funkar bra!

3 kommentarer:

Carina sa...

Usch, fy, blä för ormar. Jag har verkligen fobi för ormar. Om jag ser en orm på tv:n drar jag upp benen och ryser. Min morfar fick en orm i bärplockaren en gång. Den bara hängde där. Jag tror jag skulle dött då.
En bra orm är en död orm, om du frågar mig!

Douglas Söderlind sa...

JAG HÅLLER MED DIG ATT ORMAR ÄR ÄKLIGA

Camilla sa...

Nä, ormar är inget för mig heller.
Tacka vet jag katter.